Beredningsgruppen informerar

2024-11-12

Beredningsgruppen informerar om HD-index

Beredningsgruppen var i kontakt med SKK:s avelskommitté i april 2024 med en ansökan om HD-index för stabijhoun. Svar från SKK är att vi tyvärr inte kan få detta, då vi inte uppfyller minimum på runt 50 röntgade hundar per år.

Denna information blev förmedlad av Beredningsgruppen till uppfödarna på uppfödarmötet  2024-04-21.

Beredningsgruppen uppmanar alla uppfödare att prata med sina valpköpare hur viktigt det är att röntga hundarna.

Här följer en status från 2019 – 2024 – antal röntgade hundar:

*****

2024-11-02

Om Beredningsgruppens arbete

Avelsfunktionärer/Beredningsgruppen ska underlätta för uppfödare att fatta välgrundade beslut i avelsfrågor samt arbeta strategisk för en långsiktigt hållbar avel i rasklubben. Det är främst tikens och hanhundens ägare som har ansvaret för om hundarna passar ihop ur hälsosynpunkt, mentalt och exteriört. Beredningsgruppens uppgift är att samla och hitta tillgänglig hälsoinformation om hundarna så att ägarna kan fatta ett beslut om de vill genomföra parningen eller inte. Beredningsgruppen ger efter informationsinhämtning en samlad värdering av aktuell avelskombination, kopplat till SvSK:s avelspolicy, för vägledning till uppfödaren. 

För upplysningar som avelsfunktionär fått i förtroende av hundägare/uppfödare (utan medgivande att dela vidare), anses tystnadsplikten väga tyngre än ansvaret att upplysa medlemmar/uppfödare om sjukdomar hos enskilda hundar.

Beredningsgruppen vill påminna uppfödare/hanhundsägare om upplysningsplikten enligt SKK:s regler (SKK:s etiska riktlinjer)

Upplysningsplikten innebär att uppfödare/hanhundsägare är skyldiga att berätta allt sådant som kan vara av intresse för avelsfunktionär, tikägare, hanhundsägare eller valpköpare om eventuella sjukdom i släkten till den hund de är intresserade av att använda i avel eller köpa valp efter.

Om du har frågor, är du välkommen att kontakta Beredningsgruppen på avel@stabijhounklubben.se

*****

2024-03-23

Styrelsen informerar om beredningsgruppen – avelsfrågor

På grund av avsaknad av avelskommitté efter årsmötet 2024, tillsätter styrelsen en beredningsgrupp som ska bevaka och bereda avelskommitténs ärenden och uppdrag, även internationella frågor. Beredningsgruppen kommer att bistå uppfödare vid avelsfrågor och följa/bevaka avelsstrategier som är beslutade av SvSK till dess att ny avelkommitté är tillsatt. Gruppen kommer vid behov att samarbeta med SKK, SKF, andra resurspersoner och annan expertis.

Gruppen består av ordförande Mia Helgesson (sammankallande), Mette Sörvik och Liselotte Lockerud (för minnesanteckningar). Vill du ha kontakt med gruppen mejla avel@stabijhounklubben.se

Styrelsen har tillsatt gruppens medlemmar och har huvudansvaret för beredningsgruppen arbete. Beredningsgruppen rapporterar om pågående arbete till styrelsen.

Mvh

Styrelsen

*****

Nedan inlägg är skrivna av klubbens tidigare

avelsråd Åsa Holm-Carlsson. 

2024-02-18

Avel med trefärgad hund?

Häromdagen fick jag NVSW-bladet, som hade fört in nedanstående text om
avel och trefärgade hundar. Jag lät min dator översätta från holländska
till svenska. De verkar nu tycka att trefärgat kan öka den genetiska
variationen. Att variationen behöver ses över. ja, vi har en liten ras. Till
exempel har EP börjat komma tillbaka, vilket jag trodde var nästan borta i vårt
land, vilket inte stämmer längre. Nyare saker har dykt upp som SRMA,
frambensproblem som Short Ulna. CD där vi måste ta blodprov, för att visa om
hunden är fri eller bärare. Här har vi inga fall ännu, men måste ändå testa
detta för att få para med hund från utlandet. HD-röntgen är obligatorisk, men i
Nederländerna står det ännu: önskvärt med röntgen av ED. Detta som vi
krävt/bett om i över tio år.

Om Ni läser texten från Nederländerna ser Ni att det krävs en hel del av
den trefärgade hunden för att få användas i avel. Hos oss samt andra länder är
det ännu diskvalificerande och tittar vi noga här hemma är det inte många
kennlar alls som fått trefärgat på sina valpar. Ett par kennlar har fått ett
par tre i samma kull, varför det för mig verkar svårt att tack vare detta få
utökning av genetisk variation.

Hälsning från Åsa Holm-Carlsson (AR) 

Förklaring av avel med tricolor

Under styrelsemötet i juni 2022 antogs medlemsförslaget om att få avla med en tricolor Stabijhoun under förutsättning att ett antal villkor är uppfyllda.

Det är givet att en trefärgad Stabijhoun kommer att diskvalificeras under en
utställning eftersom domaren är bunden av Stabijhouns rasstandard och detta
tillåter inte avel med en tricolor.

Skulle du fortfarande vilja föda upp din trefärgade hund? Det är säkert
möjligt om man tar med hunden till en avelslämplighetsbesiktning och hunden
bedöms positivt. Vid en sådan inspektion uppmanas domarna tydligt att inte
bedöma trikoloren negativt.

För fullständighetens skull: För några år sedan avskaffade styrelsen förbudet
mot avel med okända färger. Om ett föräldradjur har en okänd färg kommer
stamtavlor helt enkelt att utfärdas. Rådet står för genetisk variation och inte
för genförlust.

Reglerna som gäller för varje hund gäller även för tricolor: en höftröntgen
måste tas, och screening av armbågarna är inte obligatoriskt, men det är
uttryckligen uppskattat. Reglerna gällande CD fortsätter också att gälla.

Dessutom måste den partner du väljer genomgå ett färgtest. Utgångspunkten är
att den svart/vita hunden har ett resultat av A locus-a/a, K locus – KB/KB.
Avkomman från denna kombination kommer endast att vara svart/vit. Det finns
bärare av tricolor i denna kombination. Naturligtvis kan det testas för att se
vilken färg DNA dessa hundar i slutändan har. En kombination av två trefärgade
hundar är inte tillåten.

På så sätt har medlemsförslaget från juni 2022 genomförts och regelverket ger
möjlighet att avla med tricolor och därmed bidra till genetisk variation.
Om du har några frågor om detta, vänligen kontakta Stabijhouns avelsråd

Stabijhoun Breeding Advisory Committee, januari 2024

______________________________________________________________________________________________________________

Avelskommittén informerar

Ur protokoll AK 5-2022

§ 100 Policyuttalande gällande armbågsledsdysplasi, ED

Observera att detta uttalande träder i kraft den 1 januari 2024.

SKK/AKs generella rekommendation är att använda hundar med normala armbågsleder (ED-grad 0) i avel. I raser med hälsoprogram för ED på nivå 3 är detta ett krav för registrering av avkomma. SKK/AK vill förtydliga att det inte kan anses förenligt med grundreglernas punkt 2:2 att använda hund med ED-grad 2 eller 3 i avel. Oavsett ED-grad är det inte heller förenligt med grundregeln att i avel använda hundar med kliniska symptom på ED, hundar med diagnosen ”ED klinisk” i SKKs databas eller hundar som är opererade på grund av ED.

SKK/AK menar att det i enstaka fall kan vara motiverat att använda hund med lindrig ED, grad 1, i avel, med hänsyn till andra viktiga egenskaper och/eller populationens långsiktiga utveckling med avseende på genetisk variation. Här bör rasspecifik hänsyn tas, bland annat till rasens konstitution (t ex storlek och kroppsvikt), hälsostatus och avelsbas. I det fall hund med ED-grad 1 används i avel är det viktigt att säkerställa att parningskombinationen inte medför ökad risk för kliniska problem till följd av ED hos avkommorna. Hund med ED-grad 1 bör paras med ED-fri individ (ED-grad 0) alternativt i parningskombination där ED-index är större än 100. SKK/AK vill understryka att användning av hund med ED-screeningsresultat grad 1 i avel ska vara sparsam och åtföljas av noggrann utvärdering av avkommorna. I nästa generation bör i första hand hundar med normala armbågsleder (grad 0) ses som potentiella avelsdjur.

Armbågsledsdysplasi, ED (efter engelskans elbow dysplasia), innebär en onormal utveckling av armbågsleden som äger rum under hundens uppväxttid. ED är ett samlingsnamn för olika tillväxtrubbningar som kan leda till benpålagringar runt armbågsleden. När skelettet vuxit färdigt (och ibland även tidigare hos kliniskt drabbade individer) kan man bedöma armbågsledernas utformning och graden av eventuella benpålagringar med hjälp av röntgen. Det är dock inte möjligt att utifrån röntgenbilden utläsa om en hund har kliniska besvär av sin ED eller inte. Graden av benpålagringar (osteoartrit) ger inte heller någon tillförlitlig upplysning om hur allvarligt det underliggande grundlidandet i leden är. Röntgen och avläsning inom SKKs hälsoprogram syftar alltså inte till att fastställa individens kliniska status utan är i första hand en vägledning i avelsarbetet.

ED anses av många vara en mycket större orsak till hälta hos våra hundar än höftledsdysplasi, HD. Det bör poängteras att hundar med någon grad av ED, även lindrig sådan, per definition har förändringar i leden som har givit eller kan ge upphov till benpålagringar (osteoartrit). I detta avseende skiljer sig graderingen av ED från den av HD. Detta, i kombination med att hunden bär mer vikt på sina framben än bakben, gör att även lindrig ED kan förväntas orsaka individen mer kliniska problem än motsvarande grad av HD.

Eftersom hundens ED-status påverkas av såväl gener som miljö utgör den enskilda individens ED-grad ett relativt osäkert mått på dess avelsvärde. För en säkrare avelsvärdering finns idag ED-index tillgängligt i flera raser. Genom att se till parningskombinationens ED-index, snarare än till en enskild individs ED-grad, kan en säkrare avelsvärdering avseende ED göras.

OBS: NYA REGLER ang. AVEL med ED -kommer att träda i kraft 1 jan 2024. I undantagsfall kan vi låta ena partnern ha ED 1 – men då skall den andra ha ED 0 samt söka i stamtavlan för att se att där är: för det första ED-röntgade hundar, och dessa skall vara fria för att ED -index skall ligga över 100.

/Avelsråd Åsa Holm-Carlsson

---

2020-01-23

Skelettproblem ökar – i frambenen. Läs under fliken Hälsa.

---

2019-09-22

Nu kan ni läsa om de åkommor som kan drabba våra hundars tassar. Läs mer på fliken Hälsa.

---

2019- 01-15

Tiden rinner undan och ibland har vi för snabbhets skull använt oss av Facebook, svenska sidan. Detta blir därför mestadels en resumé, men vissa saker är viktiga. Mentalitet: som Ni ser bl.a. i vår avelspolicy prioriterar vi detta, då vår ras blir mer och mer ljudkänslig och har diverse olika rädslor. Vi uppmanar därför så många som möjligt att göra ett BPH test (ansvar: SKK) en del väljer MH (SBK). För parning mellan två svenska individer försöker vi tills vidare att ena partnern skall ha testats med för rasen bra resultat. Ännu kräver inte utlandet det, men Danmark har börjat mentaltesta hanhundar till avel och Finland – bägge klubbarna visat intresse av detta. Observera, att vi började med att jämställa att klara skott på test med att klara viltspår med skott. Detta måste vi tyvärr revidera – viltspåret, vilket vår ras är så duktiga på gör, att de helt enkelt blockerar sig för skottet – doft av vilt eller blod tar överhanden. Därför gäller inte detta som test av skott – vid mentaltest ger det ett riktigt utslag. Vår förra uppfödarträff, hade en dag avsett för mentaltester i regi Mentalitetspoolen, SKK. Vi hade inbjudit uppfödare från våra nordiska länder, mer därom kommer i vårens årsmöteshandlingar. Hittills är det en kull där alla hundarna gått prov med skott: Berömvärt. Samarbete med Mentalitetspoolen kommer att fortsätta, och statistik kommer att lämnas till kennelinnehavare samt utvärdering av prestationer. Detta kommer dock först till nästa uppfödarträff.

Vad krävs för prover/tester i övrigt för vår ras?

Fortfarande är det av största vikt att höftleder samt armbågsleder röntgas på alla hundar. HD (Hip dysplasi) samt ED (elbow dysplasi). Av vår ras med sitt rörelsemönster där framdelen används mycket, är ED troligtvis det som smärtat hunden värre än ett C på höften. I övrigt i samråd med uppfödare avvaktar vi med DNA-test. Saker man ser där anser vi inte skadar hunden, som andra saker vi inte fått bukt med eller känner till hur det nedärvs. Detta bestämde vi enhälligt på uppfödarträff, där Finlands bägge klubbar var närvarande med många deltagare. Googla även på DNA-test på SKK’s hemsida, samt ett flertal artiklar, vilka uppmanar till avvaktan. Väldigt intressant att få reda på exakt inavelskoefficient –flera generationer tillbaka – men vi är överens om att detta kan vara en vetenskaplig forskaruppgift tills vidare. Den dag vi vet vilka olika sorters epilepsi som finns, hur de nedärvs, hur index fungerar med antal gener för HD och ED och arvbarheten samt PDA, där hundarna måste opereras, eller lever med nedsatt ork. Däremot är vi numera nödgade att ta ett blodprov – både för hane och tik, OM hunden skall gå i avel. Sverige lyckades få uppskov ett år, då vi ansåg att vi inte haft ett enda fall av Cerebral Dysfunction i Sverige. Att vi har bärare/”Carrier” av CD, det vet vi och då denna sjukdom bara har en enkel nedarvbarhet (en gen) räcker det att man aldrig parar två bärare med varandra. Vi kommer inte att få para våra svenska hundar utomlands utan att detta prov är taget. De hundar som nu står på hanhundslistan men ej tagit provet, kan därför ej få parningar. Så om Ni vill låta Er hund gå i avel – gäller både tik och hane – måste Ni ta detta blodprov. Remiss att dra ut på papper och ta med till veterinär finns här på hemsidan, eller kan fås av avelsråd. När man parar två hundar som bägge är fria – kan inte valparna bli bärare, så ett intyg finns att ge varje valpköpare ur en sådan kull.

Parningsavgifter

Att syssla med avel anses som en hobby, men tenderar att kosta alltmer, speciellt med tanke på stigande veterinärkostnader. För “gamla” uppfödare, dvs. Med mångårig erfarenhet följer man naturens urval, litar på både tik och hanhund (utan dyrbara progesterontester) man ser och palperar själv tiken för att se om parning tagit (utan dyrbara ultraljud) – men allt flyter inte på utan problem. Kullar föds med en eller två valpar – eller tik går helt tom. Hanhundsägaren erbjuder en omparning, men det är tikägaren som har de största kostnaderna. På uppfödarmötet tog vi också upp detta. Observandum: det är hanhundsägaren som har bestämmanderätt, samt olika regler följs i olika länder. En omparning är inte det bästa alternativet. Både tik och hanhund kan bli sjuka med spärr för fortsatt avel, olyckor kan inträffa och hur gör man då? Åker man utomlands för att para sin tik tillkommer resor, eventuellt dyrbar kost och logi. Det gäller för tikägaren att förhandla med hanhundsägaren och se till att få ett skrivet kontrakt på det man kommer överens om.
Vi kommer att försöka få andra länder att ha liknande avtal – vi vet att Nederländerna kommer att öka priset på både parning och på valppris. och just när man vill para med hund i utlandet, skulle detta passa bättre.

1. 1. Antingen så kallad språngavgift -för att hanhundsägaren skall få någonting för sitt besvär. Tikägaren betalar detta vid själva parningen. Vid valpars ankomst, efter skälig tid, så man är säker på överlevnad, betalas så ett överenskommet pris per valp.

1. 1. Själva parningen kostar ingenting. Efter valpning när man vet livsduglighet gäller: En – två överlevande valpar: tikägaren slipper betala något, då bara ett fåtal valpar kostar mer än intäkter. Tre överlevande valpar, då betalar tikägaren ett halvt valppris. Först vid fyra överlevande valpar betalas ett fullt valppris.

Framtid i korthet

AK är klar med nya raskompendiet, godkänt av SKK och skall delas ut till domare i och med raskonferensen för gamla och nya domare första helgen i april. Detta har översatts till andra språk och skall delas ut till flera länder. RAS arbetas fortfarande med och sänds som utlovats på remiss till uppfödare. Klubben kommer att byta till namnet Svenska Stabijhounklubben (då rasen bytt namn) Detta medför inga stora förändringar, då all officiell skrift redan stavar Stabij, klubbdekal ändrat stavning och förkortning av vår klubb ändras inte: alltså fortfarande: SvSK Första helgen i maj (fre-sön) håller bägge finska klubbarna på att förbereda uppfödarmöte för andra länder i Norden. Program ej klart –kommer så fort vi delgetts detta. Uppfödarmöte i vår klubb hinns tyvärr inte med förrän till hösten.

---

2017-02-26
Nya regler vid parning utomlands.
Nu är vi tvungna att ta blodprov både på vår tik och på vår hanhund om de skall paras/para utanför Sveriges gränser.
Vi protesterade, då sjukdomen var så ovanlig, men tyvärr har det framkommit enstaka fall så vi har bärare i vårt land. Sjukdomen heter Cerebral Dysfunction syndrome, förkortas CD (kallades förr ”neuro”) – därför hade vi dispens ett tag – men nu är vi tvungna för att kunna låna ut vår hanhund eller para vår tik utomlands. Mer därom kommer givetvis i klubbens tidning samt några ord på facebook, Stabijhoun Sverige.

I korthet: Beställ tid hos Din veterinär och säg att blodprov skall tas för att sändas utomlands, samt att Du tar med Dig remiss. (Gärna tidig morgon, då hund skall vara fastande.)
Det finns två olika ställen att välja mellan,
a) Veterinärmedicinska universitetet i Utrecht.
Klicka här för att kunna skriva ut remiss samt adress och instruktioner. 
eller
b) Laboklinik Manchester UK
Klicka här för att kunna skriva ut remiss

Ungefärlig kostnad: Veterinärskostnaden varierar alltifrån 400 och upp till 800 SEK
Räkning från kliniken efter provsvar runt 70 EUR, UK något billigare, men besvärligare remiss att fylla i.
Om Ni har ytterligare frågor: ring eller skriv ett email!

---

2016-10-10
Mentalitet: Tack till alla som hörsammat bön om att testa mentalitet (BPH eller MH)! Statistik om resultat görs för att skickas till SKK. Härom helgen anordnade kennel Nadites BPH med 16 hundar!
Läsvärt – även för enskilda hundägare: Mentalitetsboken författad av paret Ingalill och Curt Blixt samt Kenth Svartberg. Slut på förlag just nu, men går att beställa/bevaka.
SKK’s websida innehåller mycket matnyttigt. T.ex ”Skrivelse avseende avel med hundar diagnosticerade med HD grad C”. En artikel i tre delar, varav 2 delar kommit ut nyss. Sök även på Sofia Malms artikel om HD-index!
Kram Åsa o Helena